josefine

Den här veckan har varit bättre. Jag har faktiskt gått upp och gått till skolan. Jag mår bra när jag är i skolan eller när jag är runt människor, oftast. Ibland kan jag inte koncentrera mig ens då.

Idag mådde jag bra i skolan. Jag gick därifrån, ringde en vän och pratade om massa roligt. Men resten av dagen har jag suttit uppkrupen i hörnet av soffan, med filten kring mig och stirrat in i stearinljusen med tårarna rinnandes nerför mina kinder.

Jag vet inte varför jag tillåter mig själv att gå in i mig själv när jag vet att det är då det kommer- illamåendet, rädslan, den ilande känslan i hjärtat och tårarna.

Frugan - min nyfunna sambo, mår lika dåligt. Imorgon ska hon ev. Läggas in på sjukhus. Jag är rädd för hennes skull och samtidigt rädd för mig själv. Om det blir som vi tror så kommer jag spendera den större delen av helgen själv och det är jag rädd för.
Jag vill inte vara själv längre.
Stina, jag älskar dig och allt kommer ordna sig.
- tillsammans klarar vi allt.

Nu ska jag sätta mig på balkongen en stund, skingra lite tankar. Sen ska jag lägga mig under täcket och tänka 'if you get burned it doesn't mean you're gonna die. You gotta get up and try, try, try.'

Ikväll ska jag stänga ut världen och tankarna. Godnatt