Instängd

I natt drömde jag att jag fastnade i världens minsta hiss, jag kunde inte ens stå upp rakt.

Paniken växte och jag kippade efter andan, fick ingen luft.

Jag vaknar och känner att jag sitter fast i den här hissen. Jag står upp samtidigt som det känns som att jag ligger. Jag andas samtidigt som det känns att jag inte får någon luft.

Jag kippar efter andan. Jag mår illa och jag gråter när jag egentligen inte vet varför.

Jag förstår ingenting just nu.

Jag är fri - men känner mig sjukt instängd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback