josefine

det är så jävla svårt.
varför skulle allt förändras på ett sommarlov. ETT jävla fucking sommarlov.
jag menar, det är knappt tre månader, och allt förändrades.
det var du och jag mot världen.
då vi verkligen kom varandra nära, så visste jag att vi alltid skulle vara vänner.
jag menar, du var min andra halva.
du var den som förstod mig mest av alla, den som visste allt om mig.
hur ska jag kunna fortsätta utan dig?
alla stunder vi delade, alla gånger vi sågs sent på kvällen bara för att prata om allt.
vi ringde varandra varje kväll och pratade i timmar.
du sa "vi är starka kvinnor och vi klarar allt"
och jag visste att du hade rätt.
för med dig så klarade jag allt.
det var så skönt att dra iväg med dig och bara säga allt man hade på hjärtat.
slänga ur sig allt man störde sig på.
du tog emot det med öppna armar och hade alltid en bra förklaring till allt.
jag tog åt mig av varje ord du sa.
nu gör det ont att vi går förbi varandra med ett svagt "hej"
vad gick fel?
det var du och jag mot världen.
this love I feel for you goes on and on.
On And On. <3



det var sjukt skönt att simma, people!
jag och mami var riktigt duktiga! :)
har träffat sara nu en snabbis också. snackade och jag hjälpte henne med lite spanish.
nu blir det nån film, sex and the city (kan fortfarande inte tillåta mig själv att skriva ner SATC istället)
sen kommer jag sova som en prinsessa ikväll.
puss och godnatt!