josefine

träffade ida idag, och kom in på hemska tankar! tänk om vi splittras i framtiden och sen läser tex ida att josefine larsson dött i typ lungcancer! Seriöst tänk vad hemskt? Då skulle hon alltid leva med skulden att hon faktiskt gett mig dom där ciggen, att hon uppmuntrande dragit ner halsbloss med mig. Jag vet att jag skulle känna skuld som skulle leda till depression och annat skit! Gud vad hemskt!
och hennes kompis hade tydligen skrivit ett brev till sin mamma utifall hon skulle dö i en olycka. Onödigt, kan man tänka, men tänk om det skulle hända? Vem vet? Inte du, inte jag!
jag har alltid lyckats tänka mig bort att vi, vi som lever just idag faktiskt inte kommer leva föralltid. "men redan, det är väl klart som fan att vi inte kommer" kanske ni tänker nu men nej, för mig känns det som att vi alltid kommer leva i den här världen, som att vi är med i en dokusopa som aldrig kommer ta slut. vi kommer aldrig försvinna.
men tänk att folk faktiskt kommer ta över efter oss, och så kommer jorden fortsätta med nytt liv och nya människor. USCH, vad hemskt det känns när man verkligen tänker så och spekulerar!
men det jag vill säga är väl att : LEV LIVET OCH NJUT MEDANS NI KAN!




och hur vet man att man är med i leken? ni förstår man kan ju inte gå fram och bara "tjena, är du taggad eller?"
god daaaaaaaaaaaaamn!
hahah skit i det där, det lät helt sjukt konstigt!



ha det bra and I love Ida Eidem!
ciao!