josefine

There's only one "tree hill" and it's your home...

 

Kollade precis på sista avsnittet av One Tree Hill... I know... jag är efter. Om sanningen ska fram så har jag inte vågat kolla innan. Jag visste att det skulle bli svårt och jag kände mig inte riktigt beredd. Det var som att jag höll så hårt och inte riktigt vågade släppa taget. Untill tonight.

 

One Tree Hill har lärt mig om livet. Sorg, kärlek, vänskap, lycka, hat och främst om att våga ta steget från ungdomsliv till vuxenliv och att våga följa sina drömmar. Sista avsnittet handlade mycket om ungdomen, drömmar och om att våga släppa taget från det förflutna. Jag kommer på mig själv med att gråta när Brooke (åååh älskade B.Davis i fuckin' love you) gråter över saknaden till highschool och ungdomen. Det var där allt började. Jag saknar tiden när man var ung. Gymnasiet. Nya vänner. Sorg. Lycka. Svek. Kärlek. Vänskap... and the list goes on. Det var där man lärde sig allt. Styrkan och vetskapen man fick från sin tid på gymnasiet har lärt oss att bli de starka individer vi är idag. Ja, vi har gått vidare. Men fan. Det gör ont. Framtiden låg framför våra fötter och vi lät oss inte oroa oss över "what was next". En tid då vi växte och började bli dem vi är idag.

 

Ungdom för mig är lycka, ovisshet, trygghet, vänskap, skratt, sorg, tårar och One Tree Hill. Man växte upp med serien och karaktärerna i den. Vi kunde nog alla identifiera oss med någon av dem.. Lucas, Nathan, Haley, Brooke eller Peyton. Allt de kände och allt de gick igenom. Det kändes som att vi var där med dem. Och på ett sätt var vi nog det också. Bråk, otrohet, krossad vänskap, starka relationer, kärlek, gemenskap och kanske till och med en het kyss i spöregn eller en och annan "dare night".

 

Det är svårt att släppa taget om sin ungdom. Det känns helt enkelt för jobbigt att veta att den är över. Men vi får inte glömma att den alltid finns kvar, i våra hjärtan. Där kommer den att stanna för alltid. Minnen förlorar aldrig sina konturer. Om något så blir de starkare med åren. När jag nu säger hejdå till "One Tree Hill" så känner jag att jag kan släppa taget om min ungdom. Jag tänker låta den vila i en alldeles speciell liten låda som jag tänker låsa in i hjärtat. Och ibland, då och då, tänker jag ta fram den, låsa upp den och bara ögna igenom alla minnen. Jag kommer skratta, gråta och le som världens lyckligaste när jag får återförenas med min ungdom. Åh how much you mean to me.

 

Men hur som helst. Bevara ungdomen i era hjärtan och fortsätt framåt. Gör det bästa av ditt liv för du har bara ett liv och det är ditt. Låt oss skapa nya minnen som kan få en alldeles egen liten låda i våra hjärtan.

 

Och för att avsluta låter jag mina älskade vänner från Tree Hill ta över:

"Make a wish and place it in your heart. Anything you want, everything you want. Do you have it? Good. Now believe it can come true. You never know where the next miracle is gonna come from. The next smile, the next wish come true. But if you believe that it's right around the corner... and you open your heart and mind to the possibility of it, to the certainty of it... you might just get the thing you're wishing for. The world is full of magic. Your just have to believe in it. So make your wish. Do you have it? Good. Now believe in it with ALL your heart"